Det finns sex intensivvårdsavdelningar i Sverige för förtidigt födda barn, så kallade neonatalavdelningar. En av dem ligger i Lund och här jobbar sjuksköterskan Linda Nilsson sedan 20 år.
– En nödvändig del i arbetet är att ha koll på tidiga symtom för att upptäcka problem innan det blir allvarligt.
På Skånes universitetssjukhus i Lund finns en neonatalavdelning där de allra minsta och sköraste små patienterna får vård. Här tas bebisar emot så tidigt som från graviditetsvecka 22 och vilken grad av vård de behöver är individuellt. En del kräver väldigt mycket hjälp, andra lite mindre. Men det föräldrarna kan förvänta sig är en lång resa där det kan tillstöta komplikationer längs vägen.
– Vi uppmuntrar föräldrarna att tillbringa så mycket tid som möjligt hos sitt barn för att delta i vården, säger Linda.
Den första tiden tas blodprov flera gånger varje dag för att avgöra vilken typ av behandling som krävs för barnet. Oftast sätter man en kateter i navelsträngen för att ta blod därifrån, men ju äldre och mer stabila barnen blir går man över till “vanliga” blodprov, då katetrarna innebär en viss infektionsrisk.
– Om vi utvärderar andningsstöd behöver vi generellt ta blodprov 4-6 gånger på ett dygn. På helt nyfödda prematura bebisar tar vi i genomsnitt prover minst två gånger per dygn, säger Linda.
Vid varje provtagning finns det två personer som tar hand om barnet. En sjuksköterska som sköter själva “sticket” och en förälder eller personal som stöttar barnet under tiden genom att hålla om det och trösta med lite socker eller en napp.
Isak föddes för tidigt, redan i vecka 24: “Han är vårt lilla mirakel!”
– Vi försöker lindra upplevelsen så mycket som möjligt, men det är klart att sticket gör ont. Väldigt små blodkärl kan också vara lite krångliga att hitta. Om det blir en långdragen procedur ser vi att barnen ofta blir trötta efteråt och kan sjunka i puls och syresättning.
Förr trodde man att små barn inte kände smärta på samma sätt. Att så inte är fallet vet man idag. Dessutom visar studier att en del barn kan bli överkänsliga för smärta senare i livet, om de utsätts för mycket som små.
– Vi försöker planera vården så att det ska bli så lite smärtsamma procedurer som möjligt för barnet. Men om vi hade haft ett annat sätt att ge möjlighet till bättre övervakning hade man kunnat dra ner på en sådan sak som provtagning, säger Linda.
I Lund ligger oftast två bebisar per rum. Alla för tidigt födda barn ligger i kuvös, en del behöver respirator eller annan typ av andningsstöd. På ett för tidigt fött barn är lungblåsorna ofta outvecklade, vilket gör det svårt för barnet att andas på egen hand. När barnets lungor mognat, vilket kan ta flera veckor, kan behandlingen avslutas. Då behövs kanske bara syrgas genom en liten grimma i näsan. Barnen röntgas också vid behov utifrån deras mående. Det kan variera allt från varannan dag till en gång i veckan när barnen är nyfödda.
Men tillståndet hos prematura patienter kan svänga snabbt, från att bebisen mår okej till att hen blir väldigt sjuk. Om det finns något Linda skulle önska vore det därför möjligheten till en kontinuerlig kontroll på vad som händer inuti barnets kropp när det gäller bland annat ventilation och cirkulation.
– Det hade såklart hjälpt oss att hjälpa barnet i tid.
Alla utmaningar och stress till trots skulle hon dock aldrig vilja byta jobb.
– Belöningen är känslan av att vi kan hjälpa barnen och föräldrarna. De är i en väldigt utsatt situation som de inte kan göra något åt, men vi kan göra något bra för dem när de är här hos oss.